I morse besökte jag ortopeden. Jag hade ju hoppats att hon skulle kunna laga lite snabbt och smidigt. I alla fall kunna tala om att hon skulle kunna laga, hur och när. Men nej, det var alls inte vad hon sa.
Den jäkla människan sa minsann att det var artros, att det var slitet liksom. Artros går inte att laga, menade hon, utan jag bör hitta andra motionsformer. I alla fall att komplettera med.
Styrka för att stärka upp musklerna runt knät rekommenderades. Hur kul är det, liksom. Ville jag ut i skogen kunde jag ju alltid cykla. Cykel är tydligen bra då det är kondition utan att belasta knät, och samtidigt stärker det lårmusklerna. Promenader går bra, och jag kan fortsätta jogga lite - men då med bra skor och på mjukt underlag. Och inte så långt.
Se la hon till, den däringa ortopediskan, att det ju inte var nåt farligt i alla fall. Hm, det kan ju diskuteras. Om man inte får jogga blir man folkilsken, och blir man folkilsken kan man alltid råka slå ner nån - så lite farligt är det minsann. För omgivningen i alla fall.
Men - det är väl bara att bita ihop. Köra styrketräning på gymmet och hitta andra motionsformer att växla med. Kanske kan det bli så effektivt att knät ändå bestämmer sig för att förlåta mig för UV45 (och Köpenhamns halvmara). Kanske kan vi bli så pass sams att jag i alla fall kan jogga 5 km i sommar. Kanske. Vi jobbar för det, tänker jag.
Så nu får det bli PT på gymmet några gånger för att få till ett bra pass, och för att det ska bli roligare.
Den jäkla människan sa minsann att det var artros, att det var slitet liksom. Artros går inte att laga, menade hon, utan jag bör hitta andra motionsformer. I alla fall att komplettera med.
Styrka för att stärka upp musklerna runt knät rekommenderades. Hur kul är det, liksom. Ville jag ut i skogen kunde jag ju alltid cykla. Cykel är tydligen bra då det är kondition utan att belasta knät, och samtidigt stärker det lårmusklerna. Promenader går bra, och jag kan fortsätta jogga lite - men då med bra skor och på mjukt underlag. Och inte så långt.
Se la hon till, den däringa ortopediskan, att det ju inte var nåt farligt i alla fall. Hm, det kan ju diskuteras. Om man inte får jogga blir man folkilsken, och blir man folkilsken kan man alltid råka slå ner nån - så lite farligt är det minsann. För omgivningen i alla fall.
Men - det är väl bara att bita ihop. Köra styrketräning på gymmet och hitta andra motionsformer att växla med. Kanske kan det bli så effektivt att knät ändå bestämmer sig för att förlåta mig för UV45 (och Köpenhamns halvmara). Kanske kan vi bli så pass sams att jag i alla fall kan jogga 5 km i sommar. Kanske. Vi jobbar för det, tänker jag.Så nu får det bli PT på gymmet några gånger för att få till ett bra pass, och för att det ska bli roligare.
Kommentarer
Skicka en kommentar