Skruttigt!

Det där knäet som började vrångas under UV 45 visade sin makt i joggingspåret i dag. Efter mindre än 2 km (på lätta ben) började det göra ont, och några hundra meter senare var det nästan som om en liten kniv satt inkilad där.

Jag har varken tid eller lust att ha ont, jag har en halvmara om 2 veckor och ett 6h om 4.

Man undrar ju om knän har ett bäst-före-datum, eftersom det liksom kraschade så hastigt efter att det fyllt 50.

Först tänkte jag låta det vara, det känns ju så fånigt att beställa tid eftersom det inte känns ett dugg när jag inte joggar. Men så tänker jag att det nog kan vara smart att kolla upp det ändå, så jag kontaktar nog naprapaten ändå.

Man ska inte klaga, det kunde absolut vara värre, men vad fasen....

Kommentarer